fredag, november 24, 2006

Från okynnesshopping till brinnande socialism.




En heldag i Väsby idag. Lunch med mamma och pappa (visserligen på Sollentuna Golfklubb), shopping i Väsby centrum och plugg hemma på Gulmåravägen.

Väsby centrum, inte så himla pjåkigt ändå. Kändes riktigt mysigt att strosa runt där. Dessutom byggs det ut hela tiden och en massa nya butiker flyttar dit. Kupongnörd som jag är fick jag nytta av mina Hemtex-kuponger och köpte 2 badhanddukar, en handduk och en badrumsmatta i brunt till bra rabatterat pris. Nu återstår bara att vi städar hemma så att vi kan använda de nya fynden.
Efter en sväng in på Gina Tricot var jag gensat 500kr fattigare. Dessutom insåg jag när jag tänkte efter att jag inte alls hade shoppat det jag verkligen behöver (behöver och behöver...) utan det blev typiska plagg som är to-die-for i stundens hetta.

Hemma hos mamma och pappa sjönk jag ned i läsfåtöljen och avverkade några kapitel ur "Svensk författningspolitik". När koncentrationen svek fastnade blicken i bokhyllan brevid. En enorm bokhylla som är fantastisk att gå igenom. Dessutom står alla böcker i någon sorts ordning. Antingen bokstavsordning eller ämnesvis. Jag råkade sitta precis vid böcker med titlar såsom "Arbetarrörelsen" och böcker om Olof Palme. Palme, vilken människa! Jag plockade fram en av böckerna med fantastiska bilder och berättelser om hans liv och arbete. Jag blev fruktansvärt tagen av stunden och kände starkt att jag hade velat träffa denne fantastiske man. En man som vågade. En eldsjäl.






Därför är jag socialist
Jag är en demokratisk socialist med stolthet och glädje. Jag blev det när jag for omkring i Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen fast en del var oerhört rika,
när jag for runt och såg en på sätt och vis ännu mer förnedrande fattigdom i Förenta Staterna, när jag som mycket ung kom öga mot öga med kommunismens ofrihet och förtryck och människoförföljelse i kommuniststaterna. När jag kom till nazisternas koncentrationsläger och fick se dödslistorna på socialdemokrater och fackföreningsmän.

Jag blev det när jag fick klart för mig att det var socialdemokratin som bröt marken för demokratin i Sverige, när jag fick klart för mig att det var socialdemokratin som lyft landet ur fattigdom och arbetslöshet med 30-talets krispolitik. När jag själv fick vara med och arbeta för ATP och fick möta de privilegierades socialistkampanjer när vanliga löntagare ville trygga sin ålderdom, det var det ni höll på med då.

Jag blev det under många år av samarbete med Tage Erlander då jag lärde mig vad demokrati och humanism är och med nära vänner som Willy Brandt, Bruno Kreisky och Tryggve Bratteli, som riskerar livet i kampen om människovärdet.

Men viktigare är att jag bestyrks i min övertygelse när jag ser ut över världen, när jag ser krigen och kapprustningen och massarbetslösheten och klyftorna mellan människor.

Jag bestyrks i min övertygelse när jag i vårt eget land ser orättvisorna öka, arbetslösheten tillta, spekulation och fiffel gripa omkring sig.

När jag ser hur högerpolitiken i land efter land driver ut människor i arbetslöshet, slår sönder tryggheten, men ändå inte löser de ekonomiska problemen. Och när jag ser in i den framtid de borgerliga tydligen har att erbjuda. Där löntagarna ska bli fattigare och de rika rikare. Där den sociala tryggheten blir bräckligare och lyxbåtarna fler. Där solidariteten blir svagare och egoismen starkare. Där de starka kan ta för sig och de svaga får ta skeden i vacker hand.

Visst är jag en demokratisk socialist. Jag är det med stolthet över vad denna demokratiska socialism har uträttat i vårt land, jag är det med glädje för jag vet att vi har viktiga arbetsuppgifter framför oss efter de borgerliga vanstyrelseår och med tillförsikt, för nu vet människorna vad som händer med jobben och tryggheten och stabiliteten när högerkrafterna får ansvaret. Och jag är det på sätt och vis med ett roat leende. För jag vet att den moderna svenska historien är full med reformer som ni har skildrat som elak socialism men sen slåss ni om att ta äran för reformerna när människorna fått erfarenhet av vad de betyder.

Visst är jag demokratisk socialist; som Branting när han genomförde rösträtten; som Per-Albin när han bekämpade arbetslösheten på 30-talet och talade om folkhemmet; som Erlander när han byggde ut den sociala tryggheten och ATP. Det handlar om solidaritet och omtanke människor emellan.

Olof Palme 1982

torsdag, november 23, 2006

Alla dessa listor.

Igår var en konstig dag. En inställd föreläsning medförde att jag hade en HEL dag oplanerad. Det händer aldrig. Det var bra att planerna ändrades med kort varsel annars hade jag som vanligt bokat upp mig på en massa och känt mig lika stressad som alla andra dagar. Igår kunde jag bara vara.

Det började med ett besök på gymmet innehållandes ett spinningpass och ett corepass. Väl hemma igen kunde jag gå runt och plocka och småfnula lite. Det blev tvättid, fönsterputsning och julförberedelser. Det är hög tid att planera vad som ska bakas, lagas och pysslas inför jul för när väl desember kommer drar den förbi med en jäkla fart. Jag plockade vördnadsfullt fram årets jultidningar som jag hade sparat efter alldels för tidigt inköp i oktober(Drömhem & trädgård, Amelia Jul, och Lantliv) och frossade i allt vad glöggtillbehör, sillrecept, amaryllisarrangemang och julgodis heter.

Nu sitter jag här och inser att en vecka (plus några dagar) kvar till advent innebär 2 veckor fram till tentan. Men om jag ser det från den ljusa sidan så innebär även 2 veckor till tentan, 2 veckor till mammas och min årliga julweekend i Örebro.

Jag känner att det är läge för en att-göra-lista för nu hopar sig projekten. I stunder som denna är att-göra-listan min bästa vän.

tisdag, november 21, 2006

Det gör så jäkla ont.

Socialdemokraterna har gått framåt i den senste opinionsundersökningen. Men låt et inte för något i världen påverka eftervalsanalysen. Det finns absolut INGEN anledning att luta sig tillbaka och tro att biffen är fixad.

Det gör ont i hjärtat att se hur Alliansen spottar på Sverige och river upp allt fler sår i samhället för varje dag som går. Följande iakttagelse finns att läsa i Vanja Edwinsons senaste e-brev. Skrämmande.

"Moderaterna har endast lyckats skaka fram några herrar i åldern +60 år som ska ta sig an ordförandeposterna. Några moderata kvinnor tycks inte finnas bland de nya moderaterna i Upplands Väsby och att ge ungdomar några ansvarsfulla uppdrag är inte aktuellt. Vad det nya ska bestå av har vi än så länge inte fått veta. Nej, det är precis som vi hela tiden misstänkt: samma gamla moderater med samma gamla politik: Utförsäljning av Väsbyhem, privatiseringar, konkurrensutsättningar, utförsäljning av kommunal egendom, skattesänkningar, osv. En politik som leder till ökade klyftor och ett hårdare och kallare samhällsklimat."

Efter valnatten funderade jag en stund och försökte tänka lite positivt. Jag tänkte att jag väl kunde stå ut med att se Reinfeldt som statsminister i TV i fyra år. Men vid närmare eftertanke blir det bra mycket värre än så. Åt helvete rent ut sagt.

söndag, november 19, 2006

så var helgen slut...

Hemma igen efter en späckad helg med S-studenter på Bommersvik. Hunnit med 10 föreläsningar sedan i fredags kväll. Som alltid efter en intressant kurs är jag redo att förändra världen.

Det är mycket som står på spel framöver. Socialdemokraterna är i behov av ett rejält lyft. Dock ej efter samma koncept som "nya" moderaterna. Vi får aldrig glömma vilka vi är och vår kärnpolitik. Våra hjärtan brinner alltid för frihet, jämlikhet och solidaritet. Vi får aldrig lura väljarna och utge oss för att vara något vi inte är. Det är inte det vi behöver. Vi behöver granska oss själva, vår approach och vår hunger efter ett bättre Sverige. Tyvärr verkar viljan främst ligga hos oss unga i partiet. Ute i landet tror man sig kunna tuffa på som vanligt. Bara den nya knappen "Vi kommer igen" säger väl allt. Jag sätter inte på mig den för nåt i världen.

Nä nu jävlar behövs en radikal och aggressiv politik. Vi ska inte vara tysta en sekund och vår politik ska lysa klar som det enda alternativet till ett rättvist Sverige. En ny partiledare ska väljas, en kvinnlig sådan. Vi måste ta steget i rätt riktigt och ställa oss i täten och visa en kraftfull feministisk linje i vårt parti. Inget mer gubbvälde!




Tack alla underbara s-studenter, ni gjorde min helg!

torsdag, november 16, 2006

ett klargörande

det är inte så att en kvinna måste ha superkrafter, men samhällets bild av kvinnan är sådan.

en helt vanlig tjej.

Jag är ingen superkvinna. Jag har länge strävat efter att vara det. Varför? Det krävs att man som kvinna har superkraft för att över huvud taget kunna jämföras med en ordinär man.

Men idag tog det stopp. Jag var tvungen att avstyra ett av mina hjärteprojekt för att få lite tid över till mig själv. Det känns värdelöst, tråkigt och oerhört ledsamt.

Men som sagt; jag är ingen superkvinna.

tisdag, november 14, 2006

Dam ~50: Ja, du förstår jag var på en tillställning på ett slott som ägs av Jan Spendrup, och där träffade jag på Göran Persson.
Tjej ~25: Jaha?
Dam ~50: Ja, och jag frågade hur han hade det och då sa han "jo det är bra, men jag kunde haft en roligare höst".
Tjej ~25 (ointresserat): Mm...
Dam ~50: Och vi pratade hur mycket som helst, och vi pratade litteratur och han var riktigt trevligt och charmig... (Skrattandes) Det är nästan så man ångrar att man inte röstade på socialdemokraterna!
Tjej ~25: Va?
Dam ~50: Jaa, man kommer sakna den gamla... hästen.

http://www.tjuvlyssnat.se

torsdag, november 02, 2006

Plus.

Jag hade rätt. Det är mycket roligare att sitta och plugga framför en iMac. Dessutom ett stort plus för den vackra snön utanför fönstret, alla tända värmeljus som maximerar mysfaktorn här hemma och för massa massa massa bra musik som ljuder ur iTunes.







De "riktiga" apelisnerna har kommit för säsongen! De där med ljusare fruktkött som ofta innehåller apelsinbebisar. Som jag har längtat!

onsdag, november 01, 2006

Lycka.

Det är första november, det snöar och jag har köpt mitt första julmagasin, Drömhem & Trädgård Julspecial.

Jag är lycklig långt in i själen!